Oviss rättshjälp i facket?

Omplacering utan saklig grund

Lars jobbade som truckförare sedan mer än 20 år på ett av Sveriges största pappersbruk.

Han var förste man och lastledare och dessutom snabb. Avdelningsordföranden råkade höra en förman säga: ”Hade alla kört truck som han hade vi inte behövt mer än hälften så många.”

Men Lars hade ett ”fel”. Han var envis och påstridig och tog ingen skit från arbetsledningen.

En dag råkade han backa på en betongpelare i pappersmagasinet. Men vare sig pelare eller truck skadades. Arbetet i magasinet var hetsigt och vid den senare rättegången redovisade Lars foton som visade att nästan alla truckarna hade märken efter påkörning, det här var alltså något som hände nästan dagligen.

Men arbetsledningen hade fått sitt efterlängtade tillfälle att straffa den alltför självständige Lars, han flyttades omedelbart från sitt avancerade jobb till ett mycket enkelt jobb där man vanligtvis placerade nybörjare. Han fick ordentligt sänkt lön.

Men Pappers avtal innehåller som de flesta LO-avtal särskilda bestämmelser om löneskydd vid omplaceringar. Arbetsgivaren vägrade emellertid att betala omplaceringstillägg, och påstod att Lars varit grovt vårdslös, inte bara när han körde på den här pelaren, utan flera gånger tidigare. Facket menade att det var fel och påkallade tvisteförhandlingar, förhandlade lokalt och centralt, men arbetsgivaren vägrade ändå att ge med sig.

Rättshjälp en okänd men bra medemsförmån hos facket

Tvister på arbetsplatser där det finns kollektivavtal löses normalt i förhandlingar, men blir man inte överens återstår bara för facket att gå till Arbetsdomstolen.

Men att gå till domstol och stämma en arbetsgivare kan bli väldigt dyrt. Om man själv driver och förlorar t.ex en tvist om uppsägning, och den risken finns alltid, kan det kosta så mycket som en halv miljon kronor i rättegångskostnader. Och det har ju ingen normal LO-medlem råd med. Därför kan arbetsgivaren när det gäller arbetstagare som inte är med i facket, begå brott mot lag eller avtal ofta utan att riskera skadestånd, fast han har fel, eftersom arbetstagaren inte har råd att gå till domstol och förlora.

Så därför är en av de bästa sakerna med att vara med i facket rätten till rättshjälp vid tvister med arbetsgivaren. Facket betalar då alla rättegångskostnader om man skulle förlora tvisten i domstol. I alla LO-förbunds stadgar finns det en bestämmelse om rättshjälp som säger:

§ x Rättshjälp

Mom. 1. Rättshjälp kan beviljas av förbundsstyrelsen i följande fall:

1. till medlem eller avdelning, som för att kunna hävda sina intressen gentemot arbetsgivare måste vidta rättsliga åtgärder

2. till medlem, som genom sin anställning eller medlemskap utsätts för händelse som medför en rättslig tvist. Rättshjälp kan också beviljas avliden medlems rättsinnehavare. (Citerat ur LO:s normalstadgar för anslutna LO-förbund).

Rättsosäkerhet för fackets medlemmar vid ansökan om rättshjälp

Men det kruxiga är det lilla ordet ”kan” som jag strukit under i texten ovan. För man får inte rättshjälp i alla tvister, bara sådana där förbundsstyrelsen beviljar rättshjälp. Och det är ganska naturligt, för fackförbunden kan ju inte blåsa bort de andra medlemmarnas medlemsavgifter på tvister som är omöjliga att vinna.

När därför Lars ansökte om rättshjälp sade Pappers förbundsstyrelse att målet inte gick att driva med någon möjlighet till framgång, och att Lars därför inte kunde beviljas rättshjälp av förbundet.

Inom Pappers är fackförbundens avdelningar starka och självständiga. Den avdelning Lars tillhörde tyckte att han blivit orättvist behandlad av sin arbetsgivare, och beslöt att på egen bekostnad driva tvisten, trots att förbundet inte beviljat Lars rättshjälp. Advokat anlitades, tvisten stämdes in till tingsrätt (om inte förbundet vill driva tvisten utan medlemmen gör det själv, börjar tvisten i tingsrätt och kan sedan sluta i Arbetsdomstolen). I tingsrätten vek arbetsgivaren ned sig helt i en förlikning. Lars fick 100 000 kr, ett större skadestånd än vad han sannolikt skulle ha fått, om han vunnit tvisten i sin helhet i domstolen.

Men saken var inte slut med det. Vid förlikning betalar vardera parten sina kostnader. De rättegångskostnader avdelningen betalt var ganska höga, det är inte billigt med advokat. Pappers avdelning i Hallstavik gillade inte förbundsstyrelsens beslut att inte bevilja rättshjälp. Man uppmanade därför alla avdelningar i Pappers att lägga en slant för att mildra kostnaderna för Lars avdelning. Om alla avdelningar betalade 6,25 kronor per medlem så skulle det täcka rättegångskostnaderna i tingsrätten, det hade hallstavikarna räknat ut. Och man fick en massiv uppslutning. Över en tredjedel av alla Pappers avdelningar betalade.

Men inte ens där tog det slut. Hallstavikarna gillade inte det där ”kan” i bestämmelserna om rättshjälp. Man tyckte att en medlem skulle ha rätt till rättshjälp om man hade behov av det. Man motionerade till Pappers kongress och fick igenom att målsättningstexten i förbundsstadgan kompletterades på följande sätt:

Varje enskild medlem som får sina rättigheter eftersatta på arbetsplatsen eller den övriga arbetsmarknaden, kan påräkna förbundets aktiva stöd”.

Medlemdemokrati i facket

Ja det gick ju bra för Lars (som egentligen heter något annat) säger du men det är väl inget värde med en rättshjälp från facket, om man inte vet om man får hjälpen när man behöver den. Det är ju så dåliga villkor att en sådan rättsskyddsförsäkring skulle man inte vilja teckna hos ett försäkringsbolag.

Men det är helt fel. När fackförbundet beviljar rättshjälp så går ärendet i regel till LO-TCO Rättsskydd som är fackets egen juristbyrå. Och 2009 drog fackets jurister in 283 miljoner kronor till de anslutna fackförbundens medlemmar.

Och det stannar inte med det. När arbetsgivarna vet att facket har muskler bakom sina krav i förhandlingarna och kan gå till domstol med duktiga jurister om man inte kommer överens, så är det självfallet mycket lättare att träffa bra överenskommelser i tvisteförhandlingar. Då får medlemmarna sina pengar utan att behöva gå till domstol.

Inte heller i Pappers är det så dåligt som det kan verka av Lars´ fall. Före Lars fall hade förbundet under en tidsrymd av 20 år, av ca 20 ansökningar om rättshjälp bara avslagit 2. Dessa 2 gällde avsked vid grov misshandel av en arbetskamrat och en allvarlig förfalskning av tidsredovisning. Det är normalt sådana fall som alltid är ”torsk i Arbetsdomstolen”, som vi jurister brukar säga. 

Men det finns andra solskenpoäng i den här historien. För just det där lilla ”kan” i normalstadgorna är ju inte riktigt bra. Beslutet på Pappers kongress när de fixade till den förstärkta rättshjälpen i stadgan var därför en verkligt fin sak på två sätt. För det första innebar det en ökad rättssäkerhet för Pappers medlemmar. Men för det andra -  och det är nästan det bästa - visar det att medlemsdemokratin i facket fungerar.

Så ta du och titta på ditt förbunds stadgar till nästa kongress. Kanske ditt förbund också skulle behöva en liten förstärkning av reglerna om rättshjälp, inte för att besluten inte fungerar, utan för att öka rättssäkerheten bland dina medlemskamrater.

Kurt Junesjö 2010-11-02