Tillsammans fixar vi biffen

Waxholms kommun har handlat upp ett lettiskt företag för att bygga en skola. Byggnads och Elektrikerförbundet har blockerat arbetet för att få kollektivavtal. Företaget har stämt till Arbetsdomstolen, AD och säger att stridsåtgärderna strider mot svensk, men framförallt mot EG-rätt. I stämningsansökan till AD skriver företaget att byggnadsarbetarna har en lön före skatt på 13.600 kronor. Men för tidningen Byggnadsarbetaren berättar flera anställda om arbetstider på 56 timmar per vecka och att de får cirka 35 kronor per timme när skatten är dragen.

Det är alltså fråga om en klassisk lönedumpning, något som arbetarna i Sverige bekämpat genom krav på kollektivavtal ända sedan den första strejken som ledde till kollektivavtal, 1869 års murarstrejk.

Den svenska modellen bygger på kollektivavtal som skydd mot lönedumping. Det innebär att Sverige inte som t.ex.  Frankrike har någon lag om lägsta lön. Det är fackföreningarna som genom avtal skall se till att alla arbetare i Sverige har mänskliga arbetsförhållanden. Det är en bra modell. För den kollektivavtalsenliga lönen blir erfarenhetsmässigt mycket bättre än den lagstiftade.

Och så enkelt det är det, konstaterade AD i ett beslut i väntan på den slutliga domen i december 2004. Byggnads och Elektrikernas stridsåtgärder fick grönt ljus. Nu blockeras det Lettiska företaget av ytterligare ett antal LO-förbund och sannolikt även tjänstemannaförbund.

Men denna tvist följer inte mönstret som vi sett det hittills i Sverige hur arbetstagare framförallt från de baltiska staterna utnyttjas i Sverige. Vaxholmstvisten är sannolikt upplagd för att testa juridiken och därigenom försöka minska strejkrätten i Sverige genom att använda sig av EG-rättens regler om fri rörlighet för företag. De andra och mycket vanligare fallen är inte alls lika sofistikerade. Där är Målareförbundet ett av de förbund som drabbas hårt av importerade arbetare med löner långt under kollektivavtalets. De tar många olika former.

·        Ett med förbundet avtalsbundet företag säger upp alla anställda och anlitar en kollektivavtalslös entreprenör med importerad arbetskraft. När det kollektivtavtalsbundna företaget inte längre har anställda försvinner förhandlings- och vetohotet och därmed möjligheten för målarfacket att enligt MBL förbjuda den skumma entreprenaden.

·        Ett annat kollektivavtalsbundet företag i Stockholm målade fasaderna på 2 hela huskroppar, ett arbete på flera månader med importerad arbetskraft med lönenivåer långt under kollektivavtalet.

·        Ett företag i Skåne fick betala 100.000 kr i skadestånd till Målareförbundet för att de anlitat arbetskraft från Polen med löner långt under avtalets ett annat 50.000 kr.

·        En ägare av en liten målerifirma i Stockholm, som försöker tillämpa avtalet, berättar för mig att så många jobb försvinner till företag som bjuder priser som de helt enkelt inte kan klara på avtalsenlig lön, att han inte klarar av konkurrensen.

·        I Stockholm får Målarettan så ofta som ett par gånger i veckan tips om arbetsgivare som använder importerad arbetskraft utan att betala kollektivavtalsenliga löner.

När ombudsman Jan Erik Wigren i Målarettan därför kommenterar uppmärksamheten kring Waxholmskonflikten är det med orden: ”Vad skönt, nu känns det att man inte jobbar ensam längre.”

När facken gemensamt bestämmer sig för att bekämpa svartarbete och social dumpning då kommer det hända saker. Men inte av sig självt, det krävs att du som jobbar på arbetsplatser där man utnyttjar lönedumpande arbetstagare är aktiv och t.ex:

·        Skaffar information om vem som är arbetsgivare och vilka löner som betalas,

·        vad de anställda heter, var och hur länge de jobbat, vilka arbetstider och andra anställningsvillkor de har, och andra uppgifter som behövs för att kartlägga företaget för en konflikt om avtal

·        anmäler till avdelningen eller förbundet vad som pågår

·        tar kontakt med uppdragsgivaren om det är en kommunal, statlig eller annars seriös uppdragsgivare och informerar dem om att här pågår något skumt.

För det har uppdragsgivaren ett egenintresse av.  För om Målareförbundet blockerar det företag utan kollektivavtal som t.ex. målar om en bostadsrättsförening för att få kollektivavtal, Elektrikerförbundet utfärdar en generell blockad mot allt installations- och underhållsarbete hos föreningen, Transport blockerar alla transporter till föreningen, SEKO all postutbärning, skulle nog både den och många andra bostadsrättsföreningar tänka sig för både en och två gånger innan de anlitar företag eller underentreprenörer utan kollektivavtal.

Det är bara ett exempel på hur man kan jobba nu när facken är eniga om att gemensamt bekämpa svartarbete och social dumpning. Och då blir detta med lönedumping inget stort problem, för så har facken jobbat i vart fall sedan Saltsjöbadsöverenskommelsen 1938.

I Sverige ska alla betalas lika, oavsett om arbetet utförs av importerad arbetskraft eller av svensk. Lika lön för lika arbete är facklig solidaritet och ickediskriminering.

Kurt Junesjö 2004-12-27