Konkurrensverkets beslut Dnr:555/1996

Tryck på stjärnorna i innehållsförteckningen nedan om du vill röra dig i domen

 

Innehållsförteckning

Konkurrensverkets beslut Dnr:555/1996 *

Avgörande:1999-02-19 *

TITEL: *

SAMMANF: *

LAGRUM: *

ÄMNESORD: *

BESLUT *

IFRÅGASATT KONKURRENSBEGRÄNSNING *

BAKGRUND *

Företagen *

Tidningsdistribution *

Kollektivavtalet *

INHÄMTADE UPPGIFTER *

KONKURRENSVERKETS SKÄL *

Relevant marknad *

Konkurrensbegränsningen *

Konkurrensverkets beslut Dnr:555/1996

Avgörande:1999-02-19

TITEL:

Konkurrensbegränsande villkor - tidningsdistribution

SAMMANF:

I ett kollektivavtal mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) och Svenska Transportarbetareförbundet stadgas att gång- cykel-, eller bildistributörers arbetsuppgifter inte får bedrivas på entreprenad. Konkurrensverket prövade om Tidningsutgivarnas och de berörda medlemsföretagens beslut att inta entreprenadförbudet i kollektivavtalet stred mot konkurrenslagen. Förbudet begränsade friheten för de största tidningsdistributionsföretagen att bestämma hur distributionsverksamheten skall bedrivas. Förbudet försvårade också för distributionsföretag att etablera sig på marknaden. Enligt verket stred därför beslutet mot lagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete. Verket ålade Tidningsutgivarna och medlemsföretagen att inte vidare tillämpa beslutet ifråga.

LAGRUM:

2 och 6 konkurrenslagen (SFS_1993:20)

ÄMNESORD:

Post/tele/medier; Arbetsrätt; Samarbete; horisontellt, Åläggande

BESLUT

Konkurrensverket ålägger med stöd av 23 konkurrenslagen Svenska Tidningsutgivareföreningen, GP Distribution AB, Pressens Morgontjänst KB, Pressens Samdistribution AB, Tidningsbärarna KB och Tidningstjänst AB att inte tillämpa det av Svenska Tidningsutgivareföreningen och medlemsföretagen fattade beslutet: "Gång-, cykel- eller bildistributörers arbetsuppgifter får ej bedrivas på entreprenad."

IFRÅGASATT KONKURRENSBEGRÄNSNING

Näringsidkaren N.N. med registrerade firman Linjebud (Linjebud) har i ett den 21 maj 1996 inkommet klagomål hemställt att Konkurrensverket prövar om ett i kollektivavtalet mellan Svenska Tidningsutgivarföreningen och Svenska Transportarbetareförbundet intaget avtalsvillkor om förbud för tidningsdistributionsföretag att lägga viss tidningsdistribution på entreprenad strider mot 6 konkurrenslagen (1993:20), KL.

BAKGRUND

Företagen

Företagen GP Distribution AB, Pressens Morgontjänst KB, Pressens Samdistribution AB, Tidningsbärarna KB och Tidningstjänst AB driver verksamhet som bl.a. omfattar distribution av tidningar.

Pressens Samdistribution AB och Tidningstjänst AB bedriver distributionsverksamhet över hela landet och konkurrerar såväl med varandra som med de tre övriga distributionsföretagen.

GP Distribution AB, Pressens Morgontjänst KB och Tidningsbärarna KB bedriver tidningsdistributionsverksamhet främst inom vissa regionalt avgränsade områden inom landet.

Företagen hade följande årsomsättning 1997 (tkr):

GP Distribution AB 233 257 Pressens Morgontjänst KB 446 512 Pressens Samdistribution AB 831 639 Tidningsbärarna KB 332 731 Tidningstjänst AB 787 358

GP Distribution AB, Pressens Morgontjänst KB, Pressens Samdistribution AB, Tidningsbärarna KB och Tidningstjänst AB (medlemsföretagen) är medlemmar i Svenska Tidningsutgivareföreningen.

Linjebud registrerades som enskild firma i oktober 1994. Företagets verksamhet består av bl.a. viss tidningsdistribution. Verksamheten innebär att företaget som underentreprenör distribuerar tidningar till såväl abonnenter som återförsäljare. Härutöver förekommer viss buntkörning.

Tidningsdistribution

Under 1960- och 1970-talen skedde en omstruktureringsprocess i tidningsbranschen som medförde att det kom att bildas särskilda tidningsdistributionsföretag, som normalt ägs av tidningsföretagen. Genom omstruktureringsprocessen skapades även en entreprenadmarknad. Det blev därvid vanligt att tidigare anställda i tidningsföretagen kom att verka som entreprenörer för tidningsdistributionsföretagen.

Distributionsverksamheten bedrivs normalt inom avgränsade geografiska områden i form av regioner och distrikt. En region utgörs vanligen av två eller flera distrikt. Ett distrikts geografiska område kan variera med hänsyn till om det är fråga om distribution i tätort eller landsbygd samt distributionssätt. Ett distrikt utgörs vanligen av det område som motsvarar vad en enskild tidningsdistributör hinner med att distribuera inom, antingen det sker genom gång-, cykel- eller bildistribution.

Kollektivavtalet

Mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Transportarbetareförbundet har sedan 1976 gällt varandra i allmänhet avlösande kollektivavtal för tidningsdistributörer.

Kollektivavtalet anges omfatta anställda vid medlemsföretagen samt anställda i tidningsföretag som utför tidningsdistribution.

I kollektivavtalet finns intaget bl.a. följande bestämmelser.

- - -

Företag, som är bundna av detta kollektivavtal och anlitar entreprenör är skyldiga att upprätta särskilt avtal med Svenska Transportarbetareförbundet2

(Bilaga A).

- - -

2) Gång-, cykel- eller bildistributörers arbetsuppgifter får ej bedrivas på entreprenad.

- - -

Bilaga A Kollektivavtal

Mellan (medlemsföretag i TA eller A-pressens Samorganisation), å ena, och Svenska Transportarbetareförbundet, å andra sidan, har träffats följande kollektivavtal gällande av (företaget) anlitade entreprenörer.

1

(Företaget) förbinder sig att med vederbörande entreprenör upprätta avtal, som förpliktar entreprenören att till alla delar tillämpa det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtalet mellan, å ena sidan, Tidningarnas Arbetsgivareförening och A- pressens Samorganisation och, å andra sidan, Svenska Transportarbetareförbundet samt överenskommelse mellan dessa organisationer av kollektivavtalsrättslig karaktär.

---

I ärendet är upplyst att en arbetsrättslig tvist har uppkommit mellan, å ena sidan, Svenska Tidningsutgivareföreningen/Tidningsbärarna KB och, å andra sidan, Svenska Transportarbetareförbundet med anledning av att Tidningsbärarna KB angivit att det avser att anlita Linjebud som underentreprenör för tidningsdistribution på vissa närmare angivna bildistrikt. Tvisten gäller om bolagets anlitande av det senare företaget strider mot kollektivavtalet. Förhandlingar mellan parterna har ägt rum. Svenska Transportarbetareförbundet har därefter väckt talan mot Svenska Tidningsutgivareföreningen/Tidningsbärarna KB i arbetsdomstolen med yrkande att domstolen skall förklara det mellan Tidningsbärarna KB och Linjebud ingångna avtalet som stridande mot kollektivavtalet.

Arbetsdomstolen har i dom den 16 september 1998, nr 112/98, förklarat att anlitandet av Linjebud för detaljdistribution på vissa närmare angivna distributionsdistrikt strider mot kollektivavtalet. Domstolen uttalade under rubriken Domskäl bl.a. följande:

"Arbetsdomstolen har att pröva huruvida Tidningsbärarnas åtgärd att anlita Linjebud som underentreprenör för tidningsdistribution till abonnenter avseende tre detaljdistributionsdistrikt strider mot kollektivavtalet för tidningsdistributörer. Domstolen har därvid att ta ställning till två skilda frågor, nämligen dels innebörden av en kollektivavtalsbestämmelse att gång-, cykel- eller bildistributörers arbetsuppgifter inte får drivas på entreprenad, dels frågan om denna bestämmelse är ogiltig enligt regler i konkurrenslagen.

---

I noten 2 till ingressen i det mellan Svenska Tidningsutgivarföreningen och Transportarbetareförbundet gällande kollektivavtalet för tidningsdistributörer anges att gång-, cykel- eller bildistributörers arbetsuppgifter inte får bedrivas på entreprenad. Transportarbetareförbundet har angivit sin inställning till betydelsen av den angivna kollektivavtalsbestämmelsen på följande sätt. Anlitandet av tidigare anställda som entreprenörer hade ifrågasatts av såväl riksförsäkringsverket som riksskatteverket. Myndigheterna bedömde distributörerna som osjälvständiga i verksamheten och ansåg att systemet inte kunde godtas vare sig från skatterättslig, socialrättslig eller arbetsrättslig synpunkt. Svenska Tidningsutgivarföreningen och Transportarbetareförbundet träffade därför avtal om att det fr.o.m. den 1 juli 1976 skulle vara förbjudet att anlita entreprenörer för detaljdistribution av tidningar. Distributionen till abonnenterna skulle utföras av anställda. Förbudet syftade i första hand till att skydda arbetstagarna men kom även till för att undvika tvister om arbetstagarbegreppet.

Arbetsgivarparterna har framfört följande uppfattning i tolkningsfrågan. Parternas avsikt med bestämmelsen i noten 2 var att förhindra att arbete lades ut på entreprenad till enskilda personer som varken arbetsrättsligt eller skatterättsligt kunde betraktas som egna företagare. Syftet med noten 2 var att undvika tvister kring arbetstagarbegreppet. Bestämmelsen utgör inte något förbud mot all entreprenadverksamhet på gång-, cykel-, eller bildistrikt.

---

Parternas skilda uppfattningar i tolkningsfrågan kan, som framgår av det anförda, beskrivas på följande sätt. Arbetsgivarsidan anser att noten 2 har den innebörden att detaljdistribution av tidningar inte får utföras på entreprenad av enskilda fysiska personer som inte arbetsrättsligt och skatterättsligt är att betrakta som företagare, medan Transportarbetareförbundet menar att noten 2 generellt förbjuder detaljdistribution på enskilda distrikt av entreprenör. Arbetsdomstolen konstaterar till en början att den omtvistade avtalsbestämmelsen har en klar och entydig språklig innebörd som ligger i linje med den av Transportarbetareförbundet framförda uppfattningen i tolkningsfrågan. Någon klargörande utredning om avtalsparternas avsikt med den omtvistade bestämmelsen vid dess tillkomst har inte förebringats i målet. Inte heller har förekommit någon direkt utredning om hur den praktiska avtalstillämpningen varit under årens lopp.

---

Enligt arbetsdomstolens mening ger vad som förekom vid en central tvisteförhandling den 24 och 25 mars 1977 mellan avtalsparterna en belysning av frågan hur parterna såg på innebörden av den aktuella bestämmelsen. Förhandlingen gällde bunt- och bildistribution hos Tidningsbärarna. Av förhandlingsprotokollet framgår att parterna träffade en överenskommelse som bl.a. innebar följande. Fysiska personer som utför blandad bunt- och detaljdistribution skall fr.o.m. den 1 juli 1976 inneha anställning hos Tidningsbärarna. Körning med stöd av avtal som träffats med juridisk person får ske även efter den 1 juli 1976 men längst till den 1 juli 1979 och några nya sådana avtal får inte träffas.

Den nu återgivna förhandlingsuppgörelsen, som är principiellt avfattad, ger enligt arbetsdomstolens bedömande ett tydligt stöd för att kollektivavtalet ansågs innebära ett generellt förbud mot detaljdistribution av tidningar på enskilda distrikt av entreprenör. Parterna har berört det förhållandet att kollektivavtalets ingress även innehåller regler om anlitande av entreprenörer för tidningsdistribution. Enligt arbetsdomstolens bedömande förefaller visserligen oklart hur dessa regler förhåller sig till bestämmelsen i noten 2. Det föreligger dock inte skäl att vid tolkningen av noten 2 beakta att kollektivavtalet vid sidan därav innehåller regler av vilka framgår att entreprenader kan förekomma på avtalsområdet. Vid ett samlat övervägande av den utredning som föreligger i målet finner arbetsdomstolen att övervägande skäl talar för att noten 2 skall tolkas i enlighet med Transportarbetareförbundet uppfattning. Domstolen fäster vid denna bedömning särskild vikt vid avtalsbestämmelsens klara och entydiga ordalydelse samt vid innehållet i 1977 års förhandlingsöverenskommelse."

Domstolen uttalade vidare:

"Arbetsgivarparterna har gjort gällande att avtalsbestämmelsen i noten 2, om den skall tolkas enligt sin lydelse, är ägnad att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen och att den därför är förbjuden enligt 6 konkurrenslagen och därmed är ogiltig enligt 7 samma lag.

Transportarbetareförbundet har bestritt att noten 2 är ogiltig enligt konkurrenslagens bestämmelser och har till stöd härför anfört bl.a. följande. Förbundet bedriver inte verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur och är därför inte att betrakta som företag enligt konkurrenslagen. Noten 2 har sådant samband med anställdas anställningsvillkor att konkurrenslagen inte är tillämplig på bestämmelsen. Under alla omständigheter utgör bestämmelsen inte något hinder från konkurrenssynpunkt.

---

Enligt 2 konkurrenslagen tillämpas lagen inte på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor. Enligt domstolens mening ligger närmast till hands att anse att avtalsbestämmelsen i noten 2 inte skall betraktas som ett anställningsvillkor. Den nämnda paragrafen har därför inte tillämplighet i detta fall."

INHÄMTADE UPPGIFTER

Svenska Tidningsutgivareföreningen och medlemsföretagen har anfört bl.a. följande.

Det angivna avtalsvillkoret i kollektivavtalet tillkom genom 1976 års avtalsförhandlingar. Avtalsvillkoret infördes i syfte att hindra att arbetet lades ut på entreprenad till sådana personer vars verksamhet kunde anses vara att likställa med en anställning. Bakgrunden var att det förekom enskilda personer vars enda rörelseverksamhet var att dela ut tidningar på ett distrikt. Dessa personer, som inte var anställda av företagen, anlitades som "transportörer av distributionsföretagen. Företagen ansåg att transportörerna inte heller var att betrakta som beroende uppdragstagare i arbetsrättslig mening. Denna ordning ifrågasattes från bl.a. arbetsrättslig synpunkt.

Företaget Linjebud kan inte jämställas med en anställd eller en beroende uppdragstagare. Trots att företaget uppfyller de kriterier som kan ställas på en företagare har Svenska Transportarbetareförbundet vägrat att teckna ett sådant särskilt avtal som anges i bilaga A till kollektivavtalet.

Det kan noteras att Svenska Transportarbetareförbundet hävdar att avtalsvillkoret skall tolkas på så sätt att det råder ett absolut förbud för distributionsföretag att anlita entreprenörer vad gäller gång-, cykel-, eller bildistributörers arbetsuppgifter. Det kan dock noteras att kollektivavtalet tillåter att de företag som omfattas av avtalet anlitar entreprenörer om ett särskilt avtal upprättas med Svenska Transportarbetareförbundet. Trots förbudet i fotnoten och trots att något sådant avtal som anges i bilaga A inte tecknats har förbundet accepterat att de distributionsföretag som omfattas av kollektivavtalet anlitar andra företag för att distribuera tidningar inom enskilda distrikt.

Det angivna förbudet mot att anlita distributörer kan inte anses reglera löne- eller andra anställningsvillkor mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förbudet måste anses strida mot 6 KL.

Linjebud har till stöd för sitt klagomål anfört bl.a. följande.

Kollektivavtalet innehåller ett konkurrensbegränsande avtalsvillkor som innebär förbud mot att lägga viss tidningsdistribution på entreprenad. Det angivna villkoret kan inte anses utgöra ett sådant villkor som reglerar lön eller andra anställningsvillkor. Förbudet kan inte heller anses vara ett nödvändigt led för regleringen av anställningsvillkoren för tidningsbärare som är anställda i de företag som omfattas av kollektivavtalet.

Företagets avtal med Tidningsbärarna KB innebär att företaget på entreprenad skall bl.a. distribuera tidningar inom vissa närmare angivna utbärningsdistrikt, budkörning till återförsäljare av tidningar och olika s.k. extrautdelningar. För uppdragets utförande föreligger inte någon personlig arbetsskyldighet för N.N. utan företaget får anlita anställda för att utföra distributionen. I avtalet anges vidare att företaget skall tillämpa gällande kollektivavtal.

Om Svenska Transportarbetareförbundets talan vinner bifall i arbetsdomstolen kan företagets avtal komma att sägas upp med följd att det fråntas möjligheten att utföra tidningsdistribution med bil.

Svenska Transportarbetareförbundet, som har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, har anfört bl.a. följande.

Bakgrunden till kollektivavtalsparternas överenskommelse om att gång-, cykel-, eller bildistributörers arbetsuppgifter inte får bedrivas på entreprenad är bl.a. utvecklingen av arbetstagarbegreppet som ägt rum sedan decennier tillbaka. Det var tidigare vanligt att tidnings- och distributionsföretag sade upp personal med ett erbjudande om att som egna företagare få distribuera tidningar. Tidningsdistributörerna hade i realiteten inget annat val än att registrera en firma för att trygga sin försörjning. På detta sätt byttes anställningsförhållandet till ett entreprenörsförhållande. Detta innebar ett väsentligt större mått av frihet för tidningsföretagen och de av dem ägda distributionsföretagen. Friheten för de enskilda tidningsbuden var emellertid begränsad och beroendeförhållandet ledde till undermåliga kontrakt.

I syfte att motverka den sociala dumpning som började utvecklas verkade förbundet för inrättandet av ett regelverk som hindrade sådana entreprenörskap vars enda verktyg var den egna arbetsinsatsen och egen bil eller cykel. Som en följd av villkoret tecknades återigen anställningsavtal med de tidigare anställda tidningsbuden/under-entreprenörerna. Ingen enskild tidningsdistributör kan därför längre ställas inför det tvångsmässigt framkallade valet mellan arbetslöshet eller entreprenörskap. En sådan situation ligger numera inom kollektivavtalets hägn och uppsägningar i syfte att införa dylika entreprenörskap har därvid begränsats.

Villkoret tar sikte på ett befintligt avtalsförhållande och förhindrar att anställningsvillkoren försämras genom en utveckling mot ökat entreprenörskap. Mot denna bakgrund är det aktuella kollektivavtalsvillkoret i sin helhet att anse som ett anställnings- och arbetsvillkor.

Det finns inga villkor i kollektivavtalet som hindrar konkurrens om tidningsdistribution. Syftet med klagomålet är endast att utan kollektivavtalets begränsningar kunna lägga ut arbetstider och arbetsuppgifter på sätt som inte medges i ett anställningsförhållande.

KONKURRENSVERKETS SKÄL

Enligt 6 KL är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.

I 3 första stycket KL anges att med företag enligt lagen anses en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur.

I paragrafens andra stycke anges att med företag också avses en sammanslutning av företag.

I tredje stycket anges att vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på beslut av en sammanslutning av företag och samordnade förfaranden av företag.

Ett beslut av en sammanslutning av företag att ingå kollektivavtal av visst innehåll utgör således ett sådant beslut eller samordnat förfarande av företag som avses i 3 tredje stycket KL.

Konkurrensverkets prövning i förevarande ärende avser endast frågan om det beslut som fattats av Svenska Tidningsutgivareföreningen och medlemsföretagen att i kollektivavtalet med Svenska Transportarbetareförbundet inta avtalsvillkoret om att gång-, cykel- eller bildistributörers arbetsuppgifter inte får bedrivas på entreprenad kan anses strida mot 6 KL. Det finns således inte någon anledning att i detta sammanhang pröva frågan huruvida Svenska Transportarbetareförbundet utgör företag.

Som arbetsdomstolen funnit utgör avtalsvillkoret ifråga inte något sådant avtalsvillkor som omfattas av 2 KL. Prövningen avser sålunda inte någon överenskommelse som ingåtts mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller annat anställningsvillkor. Hinder mot att förfarandet prövas enligt KL:s bestämmelser kan således inte anses föreligga.

Relevant marknad

Den relevanta produktmarknaden i detta ärende är marknaden för distribution av tidningar.

Av utredningen framgår att två av distributionsföretagen, Pressens Samdistribution AB och Tidningstjänst AB, bedriver rikstäckande verksamhet och konkurrerar såväl med varandra som med övriga företag som bedriver verksamhet inom ett mer avgränsat geografiskt område.

Även om de övriga distributionsföretagen inte har en rikstäckande verksamhet så har flertalet en stark ställning på marknaden inom sina respektive geografiska verksamhetsområden. Dessa företag kan antas vara utsatt för ett potentiellt konkurrenstryck från andra distributionsföretag med angränsande regional tyngdpunkt.

Med hänsyn till det angivna bör den relevanta geografiska marknaden anses utgöras av hela landet.

Konkurrensbegränsningen

Ifrågavarande beslut av Svenska Tidningsutgivareföreningen och medlemsföretagen innebär ett generellt förbud mot detaljdistribution av tidningar på enskilda distrikt av entreprenör. Beslutet, vars innehåll även utgör avtalsvillkor i kollektivavtalet, medför en begränsning i företagens frihet att bestämma hur distributionsverksamheten skall bedrivas. De angivna förbudet inskränker friheten för fem av de största tidningsdistributionsföretagen på marknaden. Beslutet medför även att etablerade företag som omfattas av förbudet hindras att konkurrera på marknaden för tidningsdistribution eftersom det inte är möjligt för dessa företag att åta sig uppdrag som underentreprenör. Beslutet får även till följd att möjligheten för ett enskilt distributionsföretag att etablera sig på samma marknad hindras eller försvåras. De hinder för etablering som förbudet medför är av särskild betydelse för små företag som önskar starta tidningsdistributionsverksamhet i en mindre skala för att sedan eventuellt utöka den. Förbudet hindrar sådana småföretag att börja verksamheten eftersom de inte kan åta sig uppdrag som underentreprenörer.

Ifrågavarande beslut måste således anses få till följd att konkurrensen på marknaden för tidningsdistribution hindras, begränsas eller försvåras på ett märkbart sätt.

Det angivna beslutet och dess tillämpning strider därmed mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i 6 KL.

Svenska Tidningsutgivareföreningen och medlemsföretagen bör på angivna grunder åläggas enligt 23 KL att inte vidare tillämpa beslutet ifråga. Det finns inte skäl att nu förena åläggandet med vite.

Det föreligger inte skäl att härutöver vidta några ytterligare åtgärder med anledning av klagomålet från Linjebud.