Tryck på stjärnorna i innehållsförteckningen nedan om du vill röra dig i domen

Konkurrensverkets beslut i fulltext

Dnr:161/1999

Avgörande:1999-06-28

TITEL: Konkurrensbegränsande beslut av företagssammanslutning; stuveribranschen

Konkurrensverkets beslut i fulltext *

Dnr:161/1999 *

Avgörande:1999-06-28 *

TITEL: Konkurrensbegränsande beslut av företagssammanslutning; stuveribranschen *

SAMMANF: *

LAGRUM: *

ÄMNESORD: *

BESLUT *

IFRÅGASATT KONKURRENSBEGRÄNSNING *

BAKGRUND *

Förfarandet *

12. Inhämtade uppgifter *

RÄTTSLIG BEDÖMNING *

Relevant marknad *

SAMMANF:

I de svenska hamnarna råder en ordning som innebär att det i varje hamn - med vissa undantag - endast finns ett företag som bedriver stuveriverksamhet (det s.k. stuverimonopolet). Kollektivavtal mellan Hamn- och Stuveriförbundet (Stuveriförbundet) och Svenska Transportarbetareförbundet inleds med en uppräkning av vilka företag som omfattas av kollektivavtalet. Konkurrensverket prövade om Stuveriförbundets beslut att ingå kollektivavtal med aktuell uppräkning stred mot konkurrenslagen. Det kunde inte anses att en uppräkning av de företag som omfattas av kollektivavtalet naturligen och uppenbarligen innebar att konkurrensen begränsades. Det kunde heller inte uteslutas att ordningen på marknaden kunde bero på andra omständigheter än uppräkningen varför beslutet inte kunde anses få till effekt att konkurrensen på marknaden begränsades. Konkurrensverket vidtog därför inga åtgärder i ärendet.

LAGRUM:

2, 3 och 6 §§ konkurrenslagen (SFS_1993:20)

ÄMNESORD:

Transportverksamhet;, Arbetsrätt;, Avtal; beslut-sammanslutning, Avtal; samordnat-förfarande, Syfte/effekt;, Samarbete; horisontellt, marknadskontroll, Utan-åtgärd;

RÄTTSF: Jfr dnr 442/94, 31/1999

BESLUT

Konkurrensverket vidtar inga åtgärder i ärendet med stöd av konkurrenslagen (1993:20).

IFRÅGASATT KONKURRENSBEGRÄNSNING

1. Efter att ha mottagit klagomål från bl.a. Sveriges Redareförening (Redareföreningen) rörande det s.k. stuverimonopolet har Konkurrensverket beslutat att på eget initiativ granska om Sveriges Hamn- och Stuveriförbunds förfarande i samband med tecknandet av kollektivavtal med Svenska Transportarbetareförbundet innebär en överträdelse av bestämmelserna i konkurrenslagen (1993:20), KL. 2.

BAKGRUND

Förfarandet

3. I de svenska hamnarna råder en ordning som innebär att det i varje hamn - med vissa undantag - endast finns ett företag som bedriver stuveriverksamhet. 4. 5. Mellan arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamn- och Stuveriförbund (Stuveriförbundet) och arbetstagarorganisationen Svenska Transportarbetareförbundet (Transportarbetareförbundet) har det sedan länge funnits kollektivavtal för arbetstagare anställda vid till Stuveriförbundet anslutna och i kollektivavtalet upptagna stuveriföretag. Medlemsföretagen i Stuveriförbundet är normalt samma företag som i kollektivavtalet anges omfattas av avtalets bestämmelser. 6. 7. I 1 § kollektivavtalet anges följande: 8. Kollektivavtalet omfattar alla arbeten, som utförs i stuveriföretagets regi. Exempel på sådana arbeten är lastning och lossning av fartyg, terminalarbeten, godsräkning, av- och påluckningsarbeten, surrnings- och förtöjningsarbeten. Så länge detta avtal gäller skall vid arbetsgivarens arbetsplatser tillämpas här nedan upptagna allmänna bestämmelser, löner och ordningsregler samt i förhandlingsprotokoll och protokollsanteckningar angivna beslut rörande detta avtals tolkning och tillämpning.

9. I en ingress till kollektivavtalet anges vilka stuveriföretag som omfattas av avtalet.

10. 11. Transportarbetareförbundet har härutöver tecknat s.k. hängavtal med ett tiotal stuveriföretag och företag som bedriver verksamhet med anknytning till stuveriverksamhet. Två av dessa avtal avser företagen Nyköpings Stuveri AB och Strömstad Stuveri AB, som båda bedriver stuveriverksamhet. Övriga företag som tecknat hängavtal bedriver normalt inte stuveriverksamhet utan verksamheten utgörs bl.a. byggnation av pontoner, reparationer av containrar samt klarerings- och speditionsverksamhet. Vid behov av stuveritjänster anlitar dessa företag lokala stuveriföretag.

12. Inhämtade uppgifter

13. Stuveriförbundet har anfört bl.a. följande: 14. 15. Stuveriförbundets medlemsföretag utgörs av samma företag som finns angivna i ingressen till kollektivavtalet. Nya medlemsföretag i förbundet omfattas inte automatiskt av kollektivavtalet, utan detta sker efter särskilt överenskommelse med Transportarbetareförbundet. Det förekommer kollektivavtal inom andra branscher med en till det yttre liknande avtalskonstruktion, som med en förteckning anger vilka företag som omfattas av avtalet i fråga. Härvid gäller emellertid att nytillkommande företag med automatik inkopplas i kollektivavtalet. Under år 1998 har fem företag beviljats medlemskap i Stuveriförbundet. Endast ett av dessa företag omfattas av kollektivavtalet med Transportarbetareförbundet. Ett annat företag arbetar enligt avtalet utan att ännu formellt omfattas av detsamma. Det har för övriga företag av skilda skäl inte varit nödvändigt att tillämpa kollektivavtalet.

16. 17. De i ingressen till kollektivavtalet angivna stuveriföretagen har upptagits i ingressen på begäran av och efter förhandling med Transportarbetareförbundet. Stuveriförbundet uppfattar att syftet med att i ingressen ange vilka företag som skall omfattas av kollektivavtalet är att försvåra för nya stuveriföretag att etablera sig i hamnar där det redan finns stuveriföretag verksamma. Det finns inga avtal mellan förbundets medlemsföretag om att upprätthålla monopolet och förbundet tar avstånd från rådande ordning. Förbundet har bl.a. i ett den 2 februari 1989 dagtecknat styrelseprotokoll uttalat att förbundet " ..inte kunde medverka till att upprätthålla ett stuverimonopol. Det förhållandet att Transportarbetareförbundet skulle betrakta det som en ovänlig handling om ett konkurrerande stuveribolag beviljades medlemskap i SFF hade mindre betydelse. ..förbundets policy måste vara att ta avstånd från det s.k. stuverimonopolet." Den rådande ordningen är därför att betrakta som ett rent fackligt monopol som upprätthålls av Transportarbetareförbundet. Förbundet har även vid ett flertal tillfällen uppmärksammat regeringen på situationen men vid varje tillfälle fått till svar att frågan är en facklig angelägenhet.

18. 19. Om den i ingressen till kollektivavtalet gjorda uppräkningen av företag skulle tas bort skulle antagligen förutsättningarna för nya medlemsföretag att teckna kollektivavtal öka genom att medlemskap i förbundet då troligtvis skulle anses tillräckligt för att företaget skulle omfattas av avtalet. Om kollektivavtalet ändrades och Transportarbetareförbundet inte skulle motsätta sig att nya företag omfattas av avtalet skulle en följd kunna bli att det bildades stuverikårer inom företag i andra branscher. Marknaden för traditionella stuveriföretag är dock redan överetablerad, så någon stor tillströmning av sådana nya företag verkar osannolik. Däremot skulle det med viss säkerhet bildas några högt specialiserade företag. Det är också en felaktig ordning att rederierna hindras att utnyttja egen personal för lastning och lossning. Om man ser till hela den svenska marknaden så måste det anses råda en mycket hård konkurrens mellan hamnarna. Den tekniska utvecklingen har fortgått under många år. Det är numera snarast förekomsten av äldre fartyg som lägger hinder i vägen för utveckling av mer rationella hanteringsmetoder.

20. 21. Redareföreningen har beretts tillfälle att yttra sig och därvid anfört bl.a. följande:

22. 23. Den svenska stuverinäringen kännetecknas bl.a. av att det endast finns ett stuveriföretag i varje hamn. Bakgrunden till detta s.k. stuverimonopol är att Transportarbetareförbundet vägrar att ingå kollektivavtal med mer än ett stuveriföretag per hamn. Stuverimonopolet utgör ett hinder för t.ex. rederier och lastägare att i egen regi anordna lastning och lossning av fartyg. Nyetablering av stuveriföretag i hamnar där ett sådant företag redan finns förekommer inte. Stuverimonopolet utgör härigenom ett hinder mot fri konkurrens.

24. 25. Sveriges Industriförbund, som beretts tillfälle att yttra sig, har anfört bl.a. följande:

26. 27. Enligt förbundets mening finns starka skäl som talar för att det s.k. stuverimonopolet strider mot konkurrenslagen. Förbundet hävdar bl.a. att den speciella klausulen i kollektivavtalet, där de företag som omfattas av kollektivavtalet listas, strider mot 6 § konkurrenslagen. Den utgör en konkurrensbegränsande samverkan mellan företag, då ett borttagande av klausulen skulle få till effekt att nya stuveriföretag med automatik skulle omfattas av kollektivavtalet, under förutsättning att de söker och beviljas inträde i Stuvareförbundet. Det finns inga skäl att förmoda att nya stuveriföretag skulle nekas inträde.

28. 29. Otillåten samverkan bedrivs i vart fall av stuveriföretagen då de fattar beslut om att acceptera kollektivavtalet med den särskilda klausulen. Dessutom kan hävdas att Transportarbetareförbundet, i vart fall när man sluter avtal som har till syfte och får till effekt en monopolsituation i stuveribranschen, är att anse som företag.

30. 31. Den nuvarande monopolsituationen leder till allvarliga skadliga effekter genom att befintlig teknik och befintliga möjligheter till rationell godshantering inte utnyttjas fullt ut. Monopolet motverkar utvecklingen mot mer rationella metoder för lastning och lossning. Som exempel på detta kan anges bl.a. följande:

32. - I vissa hamnar är rederier med s.k. självlossare, vilken bl.a. kan frakta kalksten, kol och spannmål, förhindrade att fullt ut dra nytta av tekniken, då fackförbundet hävdar att stuveriföretaget måste utföra lastningen eller lossningen. Ordningen innebär i praktiken att personal från stuveriföretaget måste vara närvarande när fartyget via automatik, exempelvis med en spannmålssug, lastas eller lossas. - - Det förekommer även att stuveriföretagets personal inte utför något arbete alls i samband med lastning eller lossning, men att kunden ändå tvingas att betala stuveriföretaget, vilket innebär att betalning måste erläggas för tjänster som inte är nödvändiga. - - Lastning och lossning av fartyg styrs av stuveriföretagets arbetstider, vilket innebär att varken lastning eller lossning kan äga rum då stuveripersonalen har rast eller när arbetstiden är slut, oavsett om stuveripersonal behövs eller inte. - - Rederier och speditionsföretag måste frakta containrar som anländer till eller som skall skickas från Göteborgs hamn till en plats utanför hamnområdet för att kunna utföra lastning och lossning i egen regi, vilket - förutom den merkostnad som själva transporten innebär - även medför samordningssvårigheter och tidsförluster. - - Vid hanteringen av kassetter med papper vid hamnarna på Gruvön (Karlstad) och Husum ombesörjer industriföretagets personal lastningen av kassetter inne i fabrikslokalen. Personal från fabriken kör därefter lasten med truck till kajen. Vid kajen tar en truckförare från stuveriföretaget över och kör trucken ombord på fartyget och ställer av lasten. Truckföraren kör därefter tillbaka till kajen där truckföraren från fabriken tar över och kör tillbaka till fabriken för att där lasta på nästa last. -

33. Enligt förbundets uppfattning skulle hanterings- och transportkostnaderna kunna minska om rederier och speditörer fick en möjlighet att själva ombesörja t.ex. lastning och lossning av containrar i hamnområdet. Motsvarande skulle också gälla om konkurrerande stuveriföretag gavs möjlighet att etablera sig i hamnarna, eftersom redan möjligheten till konkurrerande etablering skulle utgöra en effektivitetsstimulans gentemot befintliga stuveriföretag. Motsvarande skulle även gälla om lastägare och redare gavs möjlighet att själva ombesörja lastning och lossning av fartyg.

34. 35. Transportarbetareförbundet, som beretts tillfälle att yttra sig, har anfört bl.a. följande.

36. 37. Inom stuveribranschen har det historiskt sett funnits många företag som inte tagit sitt ansvar. De har bl.a. anställt personer under 18 år och haft undermålig säkerhet på arbetsplatserna. Förbundet ser det som sin uppgift att förbättra arbetsförhållandena på marknaden och driver därför linjen att det ska vara ordning och reda i hamnarna. Man arbetar för hög kvalité och säkerhet och har också åstadkommit många förbättringar av de tidigare dåliga förhållandena. Förbundet driver detta arbete genom att bl.a. förhandla in villkor i kollektivavtalen som ska säkerställa kvalité och säkerhet. Det är dock många stuveriföretag som inte velat ställa upp på detta eftersom det är dyrt att investera i bättre maskiner eller anställa äldre arbetskraft, m.m. Dessa företag har förbundet följaktligen inte velat teckna kollektivavtal med. Förbundet tar även hänsyn till om det finns arbetsuppgifter för fler företag i den hamn ett nytt företag vill starta verksamhet. Det förekommer att förbundet därför på angivna grunder nekar att teckna kollektivavtal med företag.

38. 39. Förbundet anser inte heller att det finns några villkor eller andra skrivningar i kollektivavtalet som i sig omöjliggör för förbundet att teckna avtal med fler än ett företag per hamn. Förbundet ställer heller inte krav på att ett stuveriföretag skall vara medlem i Stuveriförbundet eller någon annan arbetsgivareförening. Förbundet har också tecknat ett tiotal s.k. hängavtal med företag som bedriver stuveriverksamhet eller verksamhet som knyter an till lastning och lossning av fartyg. Förbundet känner inte till att det skulle finnas något samarbete mellan stuveriföretag som syftar till att hålla nya stuveriföretag utanför marknaden. Sammantaget kan sägas att förbundet sluter kollektivavtal med seriösa företag som visar sig villiga att vara med och betala för de mycket stora investeringar som krävs för en säker och sund verksamhet.

40. 41. Landsorganisationen i Sverige (LO) har vid möte med Konkurrensverket uppgett att LO inte försvarar vad som allmänt brukar benämnas stuverimonopolet och dess giltighet.

42.

RÄTTSLIG BEDÖMNING

43. Konkurrensverkets prövning i ärendet avser frågan om det av Stuveriförbundet fattade beslutet att i kollektivavtal mellan förbundet och Transportarbetareförbundet ange de medlemsföretag som omfattas av avtalet kan anses strida mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i 6 § KL.

44. 45. Enligt 6 § KL är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär bl.a. att investeringar, marknader, produktion eller teknisk utveckling begränsas eller kontrolleras (punkten 2) eller att marknader delas upp (punkten 3).

46. 47. Enligt 3 § tredje stycket KL skall vad som i lagen sägs om avtal också tillämpas på beslut av en sammanslutning av företag (punkten 1) och samordnade förfaranden av företag (punkten 2).

48. 49. De enskilda stuveriföretagen, som tillika är medlemsföretag i Stuveriförbundet, bedriver verksamhet av kommersiell och ekonomisk natur och utgörs således företag i KL:s mening.

50. 51. Vad gäller de enskilda stuveriföretagen kan utredningen för närvarande inte anses ge tillräckligt stöd för slutsatsen att företagen ingått avtal med varandra eller eljest vidtagit något samordnat förfarande i syfte att åstadkomma en konkurrensbegränsning på marknaden för hamn- och stuveritjänster eller att en sådan effekt uppkommit på grund av något sådant avtal eller samordnat förfarande.

52. 53. Stuveriförbundet är emellertid att anse som en sammanslutning av företag. Stuveriförbundets beslut att gå med på att i ingressen i kollektivavtalet med Transportarbetareförbundet inta en bestämmelse som anger Stuveriförbundets medlemsföretag utgör ett sådant beslut av en sammanslutning av företag som avses i 3 § tredje stycket KL.

54. 55. I ärendet har uppkommit fråga om beslutet kan anses ha syftat till att åstadkomma en konkurrensbegränsning eller gett ett sådant resultat på marknaden för hamn- och stuveritjänster. Det bör här framhållas att prövningen sålunda inte avser kollektivavtalet mellan Stuveriförbundet och Transportarbetareförbundet och därför inte någon sådan överenskommelse som ingåtts mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor (2 § KL). 56.

Relevant marknad

57. Den relevanta produktmarknaden i ärendet bör avgränsas till marknaden för hamn- och stuveritjänster.

58. 59. Relevant geografisk marknad skulle antingen kunna bedömas vara hela landet, olika regioner eller varje enskild hamn. Utredningen visar att olika hamn- och stuveritjänster erbjuds lokalt i hamnarna och att det i vissa fall kan förekomma konkurrens såväl mellan hamnar med angränsande regional tyngdpunkt som mellan hamnar i olika delar av landet. För aktuellt ärende har en avgränsning av den relevanta geografiska marknaden emellertid inte någon avgörande betydelse varför verket inte tar ställning i den frågan.

60. Konkurrensrättslig bedömning av ingressen

61. Av utredningen i ärendet framgår att det sedan mycket lång tid tillbaka råder en ordning som innebär att det i de svenska hamnarna med något enstaka undantag endast finns ett stuveriföretag som är verksamt i respektive hamn och som erbjuder hamn- och stuveritjänster. Utredningen visar att någon nyetablering av stuveriföretag på platser där ett sådant företag redan är etablerat inte sker. Av utredningen framgår vidare att möjligheterna för rederierna eller andra företag än ifrågavarande stuveriföretag att lasta och lossa fartyg eller utföra annat arbete av hamnarbetskaraktär är synnerligen begränsade. Det måste således anses råda en faktisk ensamställning för det stuveriföretag som är verksamt i respektive hamn.

62. 63. Av uppgifter som Stuveriförbundet lämnat framgår att förbundet fattat beslut om att ingå kollektivavtal med angiven utformning, dvs. med uppräkning av de företag som omfattas av avtalet. Uppräkningen uppges ha tillkommit på begäran av Transportarbetareförbundet. Stuveriförbundets beslut har fattats trots att det centralt inom förbundet förekommit uttalanden i annan riktning. Bland annat framgår det av styrelseprotokoll från sammanträde på Stuveriförbundet den 2 februari 1989 att förbundets policy måste vara att ta avstånd från det s.k. stuverimonopolet.

64. 65. Transportarbetareförbundet har anfört att förbundet vad gäller frågan om tecknande av kollektivavtal tar hänsyn till ett flertal omständigheter. Några sådana omständigheter som beaktas är kvalité och säkerhet i hamnarna men även om det finns arbetsuppgifter för fler företag i den aktuella hamnen. LO har för sin del uppgett att organisationen inte försvarar det s.k. stuverimonopolet i sig, som innebär att det endast finns ett företag i varje hamn.

66. 67. Beslut av en sammanslutning av företag kan strida mot 6 § KL om dess naturliga och uppenbara följd är att konkurrensen begränsas. Det avgörande torde således inte vara företagens subjektiva syfte med beslutet.

68. 69. I ingressen till kollektivavtalet anges de stuveriföretag som omfattas av avtalet. Uppräkningen i sig utesluter inte att andra företag skulle kunna omfattas av avtalet. Kollektivavtalet i övrigt innehåller inte några villkor som ger uttryck för en ensamrätt för befintliga företag att bedriva stuveriverksamhet. Att konkurrensen begränsas torde inte vara en naturlig och uppenbar följd av att i en ingress till ett kollektivavtal ange vilka företag som omfattas av avtalet.

70. 71. De företag som anges i uppräkningen har en ensamställning i respektive hamn. Detta, tillsammans med det förhållandet att det sedan länge och oavsett efterfrågeförhållanden råder en faktisk ensamställning i de svenska hamnarna för det stuveriföretag som är verksamt i den aktuella hamnen, talar i och för sig för att Stuveriförbundets ifrågavarande beslut är en orsak till att konkurrerande nyetableringar uteblir inom stuveribranschen. Såväl Stuveriförbundet som LO har emellertid uppgett att de numera inte önskar vidmakthålla den hittillsvarande ordningen med endast ett stuveriföretag i varje hamn. En förklaring till att nyetableringar uteblir i nuläget skulle, såsom Stuveriförbundet har uppgett, kunna vara att marknaden för traditionella stuveriföretag anses vara överetablerad. Det har i ärendet inte framkommit något fall där ett företag faktiskt försökt etablera stuveriverksamhet men hindrats p.g.a. kollektivavtalets utformning. Det kan således inte uteslutas att den alltjämt rådande ensamställningen för stuveriföretag väsentligen beror på andra omständigheter än Stuveriförbundets ifrågavarande beslut.

72. 73. Mot denna bakgrund finner Konkurrensverket inte grund för att nu hävda att Stuveriförbundets beslut att i kollektivavtalet ange de företag som omfattas av avtalet har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden eller ger ett sådant resultat.

74. 75. Konkurrensverket vill erinra om att verket beslutat att göra en allmän kartläggning och analys av hamn- och stuverimarknadens konkurrensförutsättningar. Detta genomförs inom ramen för ett ärende med dnr 31/1999. Undersökningen kommer bl.a. att omfatta en granskning av förhållandena i enskilda hamnar. Den information som framkommer i denna utredning angående förhållandet i hamnarna kan eventuellt ge Konkurrensverket anledning att vidta åtgärder som även berör det s.k. stuverimonopolet.

76.

N:1999-08-20 ******