Snabbanalys av EG-domstolens dom i målet Albany som hot mot de svenska kollektivavtalen

EG-domstolen meddelat dom i ett mål av stor principiell betydelse. Målet rör i praktiken rätten att strejka. Generaladvokat Jacobs hade föreslagit domstolen en dom som skulle innebära mycket stora begränsningar i strejkrätten. Domstolen går inte på Jacobs linje. Men domen öppnar upp för EG-rätten att begränsa rätten att sluta kollektivavtal. Du kan läsa en snabbanalys av domen Här och domen i sin helhet på svenska här. Bakgrund till domen finns i Arbetsorätten 8

 

Slutsatser

  1. Det nationella rättläget i Sverige är inte påverkat. Det är t.o.m. lite bättre än tidigare. Det beror på att det svenska Konkurrensverket redan gått längre med stöd av EG-rätten än vad EG-domstolen nu gör när det gäller att ingripa mot kollektivavtalsrätten.
  2. Domen innebär att domstolen gör konkurrensrätten tillämplig på kollektivavtalen, riktig hur redovisar man inte. Det sker i § 53, (se nedan) faktiskt utan att man motiverar varför. ILO:s konventioner nr 87 och 98 skyddar den fackliga förhandlingsrätten, kollektivavtalet och strejkrätten. Men de nämns överhuvudtaget inte av EG-domstolen. Det är egendomligt eftersom dessa konventioner godkänts av samtliga EU medlemstater innan de gick in i unionen och därför enligt artikel 234 i Romfördraget har företräde framför EG-rätten.

Detta är ett nederlag men väl inte oväntat. Kollektivtalen kan nu av Marknadsdomstolen i Sverige granskas ur konkurrensrättslig synpunkt, men det har Konkurrensverket i Sverige redan ägnat sig åt.

När domstolen väl trätt över denna tröskel, är väl den slutsats domstolen kommer fram till föga upphetsande.(§ 59 - 63) (Se nedan), nämligen att ett kollektivavtal som bidrar till att förbättra arbets- och anställningsförhållandena inte strider mot konkurrensrätten.

Sammanfattning:

Domen innebär, att kollektivavtalen nu är öppna för konkurrensrättlig granskning. EG-domstolen har utan något som helts grundlagsstöd inskränkt Strejkrätten i Sverige. Det krävs fortsatt fackligt arbete för att hålla denna negativa inverkan så liten som möjligt. EG-domstolen ska hålla tassarna borta från strejkrätten.

Allmänt om EG-domstolen

EG-domstolens domar är viktigare för tolkningen av svensk lag än t.o.m. våra egna domstolars. Här finns några domar som hotar kollektivavtalet.

EG-domstolen börjar kasta blickarna på arbetsrätten. Den 17/12 1998 kom en intressant dom där fackligt opinionsarbete sannolikt förhindrat att de svenska arbetsmiljöreglerna anpassats till en gemensam dålig EG-standard. Finns i fulltext här. Generaladvokat Jacobs förslag till dom i det holländska målet Case C-67/96 som jag redogör för ovan handlar om kollektivavtalade pensionsförsäkringar. Generaladvokaten Jacobs yttrande - som gick längre än EG-domstolens dom - visar hur allvarligt EG-rätten kan inkräkta på rätten att sluta kollektivatal genom att konkurrensrätten alltid görs överordnad strejkrätten. Domstolen arbetar så att den succesivt ger EG-organen allt större makt genom att utvidga områdena för EG-rättens tillämpning. Hotet är alltså inte avvärjt endast för att domstolen inte i sin helhet gick på Texten som är på engelska finns här.

Öbergska utredningen är vårt svenska hot mot strejkrätten. EG-rätten ärl på  på längre sikt ett mycket allvarligare hot. För EG-domstolen som utformar den nya strejkrätten är odemokratisk och alltså inte påverkbar med normala demokratiska medel. Hur röstar man bort en odemokratisk domstol? Arbetsorätten 8 och 2 artiklar, en som LO:s TCO:s och Sacos ordförande undertecknat och några krönikor behandlar ämnet.

Utdrag ur domen Albany

53. Domstolen erinrar om att artikel 85.1 i fördraget förbjuder alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden. Betydelsen av denna regel har medfört att det uttryckligen föreskrivs i artikel 85.2 i fördraget att avtal eller beslut som är förbjudna enligt denna bestämmelse är ogiltiga.

59. Kollektivavtal som har slutits mellan de organisationer som företräder arbetsgivarna respektive arbetstagarna har visserligen en viss inneboende konkurrensbegränsande inverkan. Det socialpolitiska syftet med sådana avtal skulle emellertid allvarligt äventyras om arbetsmarknadens parters gemensamma strävan att vidta åtgärder som förbättrar anställnings- och arbetsförhållandena skulle omfattas av artikel 85.1 i fördraget.

60. Det framgår således av en ändamålsenlig och sammanhängande tolkning av fördragets samtliga bestämmelser att avtal som slutits inom ramen för kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i dessa syften inte skall anses omfattas av artikel 85.1 i fördraget, på grund av deras beskaffenhet och syfte.

61. Det skall följaktligen undersökas huruvida det, på grund av beskaffenheten hos och syftet med det avtal som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, är berättigat att det undantas från tillämpningsområdet för artikel 85.1 i fördraget.

62. Det kan i detta fall konstateras att avtalet i målet vid den nationella domstolen, i likhet med de kategorier av avtal som avses ovan, vilka tillkommit inom ramen för en dialog mellan arbetsmarknadens parter, har slutits i form av ett kollektivavtal och utgör resultatet av en kollektiv förhandling mellan de organisationer som företräder arbetsgivarna respektive arbetstagarna.

63. Avtalet i målet vid den nationella domstolen har till syfte att inom en viss bransch införa ett kompletterande pensionssystem som förvaltas av en pensionsfond som kan ha obligatorisk anslutning. Ett sådant system syftar som helhet till att garantera alla arbetstagare inom denna bransch en viss pensionsnivå och bidrar således direkt till att förbättra ett av arbetstagarnas arbetsförhållanden, nämligen deras lön.